Den tillfällige bloggaren

Jag saknar att inte fira valborgsmässoafton hemma. Första maj kan jag vara utan, men valborgsmässoafton...
Två dagar kvar av första kursen, sen är det bara en vecka kvar innan flyget hem drar iväg.
Jag är nöjd med kursen, jag har haft trevliga kurskamrater och en bra lärare. Kursen har dessutom känts givande.

Hoppas hinna turista lite till i helgen...

Såja! Nu var det gjort! Jag lyckades idag med assistans av min kanadensiske labkamrat göra sönder en datortomograf av ett värde av x antal mille... I och för sig så har den tidigare strulat, men det verkar som om vi lyckades tippa vraket över kanten!
Ska bespara er alla tekniska detaljer, men det var väl inte riktigt så farligt som det låter... Även om reservdelen säkert skulle kosta några hundra tusen för oss om vi köpte den.

Det ljuvliga vädret från gårdagen var helt borta idag. Man kunde ana en del värme i luften i morse, men regn och åska var ändå det som dominerade vädret.
Efter en stadig frukost på Perkins (restaurangen på utbildningscentret är stängt för helgen) åkte vi ut på utflykt.
Jag, Scott  och Eddie åkte först och besökte Gander Mountain, en jakt- och fiskebutik modell stor,  där vi tillbringade nån timme. Därefter fortsatte vi till Cabela's som är en ännu större jakt- och fiskebutik. Efter att ha gått runt och dreglat tog jag ett gäng bilder på några av alla uppstoppade djur som fanns. Förrådet av handladdningsutrustning fick sig en liten påfyllning, men inte en så omfattande påfyllning som jag hade hoppats på.
Tyvärr var det tunt på hyllorna på båda butiker, både på grund av den ekonomiska krisen, men även av politiska skäl. Det finns en misstanke om att den nye presidentens administration kommer att skärpa vapenlagar och  lägga skatt på ammunition, så därför har folk hamstrat ammunition för att slippa betala extra skatt.




Tyvärr verkar uppkopplingen till MSN ha skurit ihop nu. Brandväggen ut från gästnätverket här på utbildningscentret vill inte låta någon koppla upp mot varken messenger eller andra av Microsofts tjänster. Hoppas det bara är temporärt... Känner mig genast lite längre ifrån Sverige när en så enkel liten livlina inte finns där...
Skype verkar däremot lyckas med att koppla upp sig... Vaför har inte alla skype???

Första kursveckan klar, nu bara två kvar!
Långa dagar med mycket labbande.

I kväll fick jag nöjet att prova på Texas Steakhouse. Givetvis åt jag en rejäl stek med "sweetpotatoes" till... Gott värre... Däremot tackade jag nej när dom frågade om jag ville ha min sötpotatis fyllt med marshmallows...

För övrigt kan berättas att dagen varit varm och skön... 25 grader och sol. Dessutom kryddades dagen med ett larm för "severe weather", förutom att det blåst rätt kraftigt så vet jag inte vad som skulle kunna ha riskerat drabba oss... Kanske tornadovarning. :) Hur som helst fick vi stå och vänta i en anpassad korridor i tio minuter innan dom blåste faran över...

Sovmorgon i morgon.

Trevlig helg till alla glada!

Mina amerikanska kurskamrater frågade mig om alla svenska kvinnor är vackra. Givetvis svarade jag ja...

Beskyll mig nu inte för att försöka späda på amerikanska fördomar om Sverige. Det är ju ingen fördom, det är ju fakta...

Mera labbar! Förmiddagarna består av systemgenomgångar och eftermiddagarna av labbar. Efter två långa eftermiddagslabbar tror jag det börjar vara dags för lite lugnare labbar resten av veckan.
Det trådlösa gästnätverket på boendet funkar tydligen utmärkt borta på utbildningscentret också.

Första besöket på en jaktbutik avklarades i kväll... Tyvärr hade dom ligisterna slutat saluföra handladdningsutrustning till mitt stora förtret, men jag hoppas kunna göra fler utflykter till lite större affärer senare... Hur som helst ska jag ta och krypa i säng nu, för även om jag tycker mig vara hyfsat i kapp med sömnen så ska jag inte fresta lyckan allt för mycket genom att vara uppe och slarva hela natten... Jag behöver som ni alla vet min skönhetssömn...

Gonatt allihopa, men ni sover nog redan. Klockan är 21:40 här och borde vara 04:40 hemma i Svedala...

Då var första dagen på kursen avklarad. Ett stadigt gäng på 10 pers, bara "customers" och glada miner. En majoritet amerikanare, någon enstaka kanadensare, en korean och en totalt vanvettig svensk (lilla jag). Läraren har sitt ursprung i ett land strax söder om USA och gav ett mycket gott första intryck. Hur som helst tror jag att kursen kommer att bli en trevlig upplevelse.

Restaurangen är sig lik. Man behöver inte gå hungrig om man absolut inte vill. Å andra sidan så kommer det inte ta lång tid innan jag är less på käket, men det är nog minst tre dagar kvar tills dess...

Kaffet är ju riktigt starkt med amerikanska mått mätt, vilket ändå innebär att det är mer än lovligt mycket vatten i det.
Än har jag inte drabbats av riktig hemlängtan även om den inte ligger långt borta nu...

Framme i Milwaukee efter en härligt lång flygresa. Klockan är strax efter fem på eftermiddagen här och med sju timmars tidsskillnad så kanske det inte är så konstigt att jag känner mig lite småtrött.
Nio timmar tog flygresan från Arlanda till Chicago. Efter jag checkat in på ARN hann jag med att hälsa på en gammal kollega från QVS och Civastiden. Eftersom han har gått och blivit TV-stjärna (typ) borde jag nog ha bett om hans autograf...

Atlantflyget gick förhållandevis bra. Eftersom planet var långt ifrån fullbokat så fick jag två säten för mig själv, lyxigt värre...
Hann med att se Bolt, Madagaskar 2 och The Incredibles. Animerade mästerverk med djupa, poetiska budskap, typ. En snutt Anger Management, Quantum of Solace och slutet på I, robot slank också med av bara farten, men i ärlighetens namn så har jag svårt att ändå inte bli rastlös på långflygningar.

Efter nio timmar i luften följde tre timmars väntan på den sista lilla biten, 25 minuters flygtur från Chicago till Milwaukee. Kärran har inte en chans att komma ens i närheten av marschhöjd innan det är dags att dyka ner...

Lite bilder från dagens begivenheter.


Jumbo Hostel på Arlanda. Pojken i mig har bestämt sig för att boka in sig nån natt där vid lämpligt tillfälle... Bara för att...



För de flesta av er är det här en bagagevagn... För mig är det minnen...



Måste höja blodsockret innan sista biten till Milwaukee. Tacka vet jag en Frisco på Max...



Inte det mest välkomnande vädret. 5 grader och regn. Det lovas bättre väder senare i veckan.


Men visst ser ni att det gröna börjar komma här också. :-)

Nu ska jag försöka hålla mig uppe ett par timmar till innan jag lägger mig. Kommer nog ändå att vakna tidigt i morgon bitti...

Har just återkommit till hotellet på Arlanda efter en kväll i Uppsala. I morgon bitti blir det till att klämma i sig en ordentlig hotellfrukost innan Chicagoflyget.

Förutom det kyliga vädret så bjöd lördagkvällen i Uppsala på trevligt sällskap (ett tack till alla berörda, väntade som mindre väntade), en portion Venezia (pasta) på Rififi, kaffe på Linné och Office space...

Min senaste mardrömsflygning inträffade för ett antal år sedan på sträckan Arlanda-Chicago. I en Boeing 767 sitter jag på fönstersidan ut mot gången. Innanför mig sitter en kvinna som minst en gång per timme tråcklar sig förbi mig för att skyndsamt ta sig mot närmsta toalett och på andra sidan gången sitter en familj med en ung pojke som INTE vill flyga... Den unge pojken meddelar detta högt och tydligt, och gråter konstant i fem timmar...

I morgon har jag garanterat mig om fönsterplats...

Just nu lever jag i illusionen om att allt är nerpackat och klart.
Vädret jag enligt prognosen har att se fram emot närmsta veckan:
Vädret i Milwaukee
Vädret jag lämnar hemma:
Vädret i Umeå

Verkar som farenheit och celsiusinställningarna inte riktigt följer med hela tiden, men det är ju bara att räkna om...

Förövrigt skulle jag bli förvånad om hovrätten helt och hållet följer tingsrättens linje i PB-målet.

Två timmar till taxin...

Jag tycker det skulle vara väldigt trevligt om världens absolut bästa hockeylag, som givetvis är Björklöven, skulle ta och signa en ny sportchef snart...

Silly season är väldigt osilly just nu...

En sak som är roligt med att bli vuxen är att man kan köpa födelsedagspresenter åt sig själv.
Min present till mig själv blev en Nikon D40.

Eftersom jag, från och med lördag, kommer att tillbringa närmsta veckorna på kurs i en annan tidszon, vilket troligtvis kommer att leda till ett antal timmar med något som kan liknas vid hemlängtan tänkte jag göra ett, åtminstone halvhjärtat försök att blogga lite för att hålla illusionen av kommunikation med hemlandet vid liv.
Det blev en låååång mening som min svensklärare inte skulle ha gillat.
Ska packa med kameran så att jag kan förgylla tillvaron med lite bilder också.
Jag lovar inga djupa insikter, inga allvarliga sanningar eller kakrecept...

Nu ska jag leka runt lite med inställningar...